Lokförarens arbetstider – en säkerhetsrisk?

Vi återkommer gång på gång om betydelsen av att vi lokförare måste respektera våra arbetstidsregler samt arbeta för kortare arbetspass med goda möjligheter till återhämtning. Statens Haverikommission granskar olyckor och tillbud, och gör det grundligt. Händer det något på spåren synas vi lokförare ordenligt, vilket naturligtvis är bra. Det är viktigt att vi hela tiden kommer ihåg det strikta ansvar vi har för säkerheten vid tågfärden. En arbetsledares order fråntar oss inte vårt ansvar för säkerheten.

Den 2 maj 2009 rullade ett gott antal tomma timmervagnar okontrollerat ut på linjen från Östavall i Medelpad. Den direkta orsaken till att vagnarna rullade i väg var att dessa inte hade säkrats mot rullning.  En 17-årig grabb såg händelsen och ringde fjärrtågklareraren i Ånge. Dessbättre uppkom inga skador trots att vagnarna rullade 3-4 km på linjen. I händelse att ett framrusande tåg befunnit sig på samma sträcka hade det kunnat ske en allvarlig kollision.

Det finns en rad faktorer och omständigheter kring tillbudet som Haverikommissionen redogör för i sin rapport. Även om lokförarens arbetstider inte bedömts utgöra en direkt eller bakomliggande orsak till tillbudet, så behandlas detta ganska grundligt i utredningen och rapporten. Lokförarens arbetstider har kontrollerats för en period på två veckor innan tillbudet. Det finns inga noteringar om övertid, utebliven dygns- eller veckovila utan lokföraren har bara följt det ordinarie schema hans arbetsgivare satt upp. Ändå har Haverikommissionen påpekanden om att lokföraren haft långa arbetspass, upp till 16 timmar, dagarna före olyckan. Mitt i arbetspasset finns en s.k. ”disp-tid” och gör Haverikommissionen följande observationer: ”Disp-tid är betald tjänstefritt uppehåll på timmerterminal under tiden som vagnarna lastas eller lossas. Under tiden ska dock föraren sköta inväxling till terminal, funktionskontroll, bromsprov samt utväxling från terminal. Föraren har möjlighet att vila på en brits på loket.” Tjänstefritt uppehåll, men ändå förväntas lokföraren utföra arbetsuppgifter som växling och bromsprovning under uppehållet. Blir det tid över kan lokförare vila på en brits, och detta under ett arbetspass som är över 16 timmar.

Längre fram i rapporten redovisas fler observationer under rubriken Föraren hade arbetat långa arbetspass. Haverikommissionen noterar här en avvikelse och skriver: ”Dagen före händelsen hade föraren arbetat mer än 16 timmar (00.13 – 16.33) och dagen dessförinnan nära 13 timmar (00.13 – 13.08). Visserligen finns det en period med så kallad disptid under dessa arbetspass där föraren ska ha haft möjlighet att vila på en brits på loket, men förhållandet kan ha medverkat när han nu tredje dagen i följd i slutet av arbetspasset skulle ställa upp vagnar i Östavall. Arbetsuppgiften gjordes på ungefär 20 minuter i stället för de planerade 49 vilket innebar att han därmed kunde komma till Ånge tidigare än planerat.” Haverikommissionen noterar alltså att lokföraren utfört sitt arbete snabbare än planerat. Man undersöker sannolikt faktorer som skulle kunna tyda på slarv.

Den här gången slutade det utan skador på personer eller materiel. En annan gång kanske det inte slutar lika väl, och kanske är det du och dina arbetstider som då blir granskade. Tänk på vad du gör och tänk innan du gör det!

Det här inlägget postades i Diverse, Lagar & Avtal, Lokförare. Bokmärk permalänken.