Ibland känns det som att det inte finns tillräckligt att skriva om, men vissa dagar sker så mycket att det nästan blir övermäktigt. Veckan som gått har nog varit en av de mer händelserika under mina 35 år som i järnvägens tjänst. För jämförelsens skull så är det klart att stora olyckor på 70 och 80 talet var naturligtvis mer uppseendeväckande, men frågan är om vi inte snart är tillbaka i en situation där det kommer att inträffa allvarliga olyckshändelser igen.
Under veckan som gick vändes ett tåg i Katrineholm pga icke fungerande AC i förarhytt. Pga olidlig värme och risk för ohälsa var det ett klokt beslut att vända tåget på triangelspåret i Katrineholm. Att det sedan visade sig vara en solkurva på detta spår kan ju ingen lastas för. Tåget inställt och ersatt med landsvägsbuss. Vi skall vara medvetna om att X2 tågens AC i förarhytt på drivarna inte är särskilt bra även när den fungerar. Klart förbättringsområde för företaget så att driften kan säkras på ordinarie spår.
Flera solkurvor och rivna kontaktledningar inträffade också. Tåg 634 rev ledningen i trakten av Laxå. Hjälplok rekvirerades ganska snabbt från Kristinehamn där TÅGAB har en stor depå av lämpliga dieselfordon. Så långt såg det ljust ut och bogsering av det havererade tåget borde kunna ske inom några få timmar.
Sedan gick det av många olika anledningar inte så bra. Resande kunde så småningom evakueras till bussar och sista bussen till Stockholm kom fram vid ca 03 på natten. Dvs mer än 11 timmar senare än ordinarie tidtabell.
Allt som hände vet inte jag i dagsläget. Information till fack och skyddsombud är ganska knapp i dessa lägen. Vi får så att säga ta reda på det mesta själva. Dock kan vi konstatera att det drabbade tåget helt saknade övergångskoppel för att kunna kopplas ihop med det rekvirerade dieselloket. Bägge kopplen saknades och ett annat tåg på Västra stambanan fick släppa av ett koppel i Laxå för transport till haveristen. Tydligen gick det sedan inte helt bra med bogsering utan tåg 441 fick senare släppa ytterligare ett koppel i Hallsberg.
När man ser detta händelseförlopp så förstår jag att det tar väldigt lång tid att ta hand om resenärerna. SJs biträdande presschef, Ulf Wallin konstaterar också att stoppen var egentligen inte mer än 3 timmar resten var händelser i samband med bogseringen. Dessutom var det endera livsfarligt att evakuera eller så var det så oländig terräng att det inte gick.
Enligt mina källor så kunde entreprenören som skulle laga kontaktledningen hjälpa SJ att köra ut kopplet i skogen så helt omöjligt kan det knappast varit att evakuera åtminstone de som kunde vara beredda att ta en liten promenad. I och med att den personal som skulle laga kontaktledningen var på plats så måste ju dessutom kontaktledningen varit skyddsjordad.
Händelsen är helt i klass med debaclet med 437 i Björnkulla förra året. Enda skillnaden är att det nu inträffade på ett enkelspår och det gick inte att stoppa tåg på det bredvidliggande spåret för att evakuera. Frågan om passagerares och personals säkerhet är fortfarande högaktuell. Vad hade inträffat om någon passagerare drabbats av akut sjukdom? Vilken beredskap fanns hos räddningstjänsten när så många människor sitter fast i ett slutet tåg utan ventilation och fungerande AC i värmen? Var över huvud taget räddningstjänsten informerad?
På intranätet kan vi nu läsa att det är hög beredskap inför sommaren och informationsdirektören skriver att det är säkerställt att samtliga tåg har fungerande övergångskoppel.
Uppenbarligen var det inte så tidigare i veckan eftersom tåg 634 helt saknade övergångskoppel.
Frågan är om inte lokförarna i fortsättningen inför varje avgång bör kontrollera att det finns övergångskoppel. I annat fall är det frågan om tåget skall få avgå. Dessutom är det min uppfattning att personalen ombord i en liknande situation skall kontakta räddningstjänsten och be om deras hjälp att ta hand om passagerarna eftersom detta stora ansvar knappast kan åläggas personal ombord i tåget.
Det inträffade är anmärkningsvärt och både passagerare och personal har utsatts för betydande risker. Det är enbart genom tur och hårt arbete från personalen ombord som inget allvarligt inträffat.
