Håller på med att gå igenom underlaget för gruppvalet på min arbetsplats.
Man ju skoja till det och säga att man gör ett val emellan pest eller kolera, det har ju det flesta hört till leda. Jag måste säga, att jag aldrig sett maken till kompott i år! Har någon suttit på arbetstid och framställt detta?
Jag har jobbat på SJ sedan 1983, de första åren var det ingen idé att söka grupp eftersom man inte ”räckte till” i yrkesverksamma år. Det tog ca 8 år att få fast tjänst, dvs man gick på ”skubben.” Vill minnas att man fick varannan månad utskriven och den andra fick man turerna veckovis, ungefär som vår veckolista som man måste titta på trots att man går på en grupp.
På den tiden var det ”fint” att gå på grupp, i Hagalund fanns det kanske ca 50 grupper varav de med lägst nummer, 1-8 ansågs som bäst. Det var milpengar så det lönade sig att åka långt, tror att det var 33 öre km. En resa till Nässjö gav alltså ca 220 kr extra i plånboken.
Eftersom man sökte efter anställningsår var det de gamla gubbarna som stod först i kön. Vi unga fick nöja oss med skubben vilket då var liktydigt med växling med diesellok på olika bangårdar, där turerna började allt ifrån kl 03 till 07 på morgnarna. Dessutom var det inga karensdagar så då ”gubbarna” hade sådana turer, sjukskrev de sig för det tjänade de mera på än att svettas på ett skitlok från 1943 i Norra Hammarbyhamnen.
På det tiden var skubben det sämsta man kunde hamna på, man tjänade alltså sämst, luktade värst på grund av all diesel och man var tröttast. Ville man inte köra diesellok, var alternativet pendeltågen i SL området i Stockholm. På skubben fick man företrädesvis köra på helgdagskvällarna då alla fyllsvinen skulle i till staden och kröka.
På den tiden var ens högsta önskan att få erhålla en grupp för att om möjligt slippa ”skitjobben”, och man visste att i framtiden hägrade belöningen, en omväxlande grupp med lite högre status ibland kollegorna.
Varför skriver jag ned den här smörjan, tänker ni kanske?
Jag har nu suttit hemma och kollat gruppvalet där jag jobbar och som sagt, sämre skit har jag aldrig sett (ursäkta svordomen).
Förutsättningen är följande: jag ligger sist i valordningen och jag är ju läskunnig och kan se, att om grupperna ej fylls med folk kommer de från skubben ”tvångsas” in på ledig plats i någon grupp.
Jag säger så här, jag vill inte ha någon av dessa grupper, det kommer att förstöra mitt liv och eventuellt mitt förhållande.
Dessutom har jag som ni vet köpt en lägenhet i staden för att kunna få ett drägligare liv och slippa lång pendling varje dag, denna kostar mig en hel del pengar varje månad, en kostnad som jag hittills slantat upp eftersom jag tycker det varit värt det. Dock har jag aldrig tyckt att jag har haft ett liv i staden jag jobbar eftersom mitt hem finns på en annan ort, utan jag har blivit kvar på åkstationen eftersom det är så trevliga arbetskamrater, de bästa jag haft tror jag, Postverket i Sollentuna på 70-talet inräknat.
Jag har nu gjort en amatörmässig statistik vilket visar att man är på jobbet ca 50/timmar i veckan i snitt på de grupper jag kollat. Den värsta gruppen där man snittar 58 timmar/vecka. Grupp för den arbetsskygge torde vara där man bara kommer upp i 47 tim/vecka. Den särklass sämsta veckan finner man i grupperna där man tillbringar 89 timmar på arbetet och har betalt för 38 är det väl?
Vad säger man, fy fan säger jag i alla fall! Kriminellt säger min sambo.
I staden där jag bor är det många som arbetar så här mycket, dock har de betalt för sina timmar, de tjänar säkert 4-5 gånger mer än oss lokförare, det ser i alla fall så ut. Det kan jag leva med, men jag kommer i alla fall inte stå ut med detta fram till min pension, det kan jag lova. Att de unga fortfarande är kvar är en gåta, bara en tidsfråga innan de ”röstar med fötterna”.
Jag inser motvilligt att de ritade förlagen förmodligen håller sig inom ramarna för avtalet, men än sen då? Den psykosociala arbetsmiljön är ju helt kass, vem vill arbeta på dessa turer, inte jag i alla fall.
Vad tänker ni göra åt detta, ni som har ansvaret? Kom bara inte med det vanliga argumentet ”Byt jobb om du inte är nöjd då!”