Hur är det med säkerheten hos Trafikverket

Torsdagen den 7 april och fredagen den 8 april rasade en kontaktledningsbrygga ned vid Tomteboda strax norr om Stockholm Central. Det blev totalstopp i trafiken under många timmar och i vanlig ordning riktade sig uppmärksamheten mot SJ. Inställda tåg, kraftigt försenade tåg. Resenärer som inte kom fram, resenärer som blev försenade.

Det är inte lätt för SJ alla gånger. Att infrastrukturförvaltarens, Trafikverkets, kontaktledningsbrygga rasar och kortsluter elinstallationen är ju inte riktigt något SJ rår för. Ändå är det SJ som får ta smällen. Klagomål från resenärer, klagomål i media, kostnader för ersättningstrafik och kostnader över mycket övertidsarbete i den egna organisationen.

Seko Lokförarna i Stockholm har tidigare riktat kritik mot SJ för att allt för intensivt skylla ifrån sig vid större trafikstörningar. Trots alla problem som drabbade SJ förra veckan så har SJ hållit en låg profil denna gång. Jag känner stolthet över att SJ nu koncentrerar sig på att sakligt informera om vad som hänt och att lösa de akuta problemen för resenärerna. Folk förstår nog ändå att Trafikverket har en del förklaringar att göra till varför en kontaktledningsbrygga rasar ned.

I september 2010 slet ett arbetsfordon upp sidan på ett X2000 söder om Norrköping. Flera blev skadade, en resenär fick sätta livet till. Detsamma höll på att hända söder om Mjölby senare under hösten. Nu rasar en provisoriskt uppstagad kontaktledningsbrygga ned två dagar i rad. Vad hade hänt om bryggan rasat ned på taket på en av SJs dubbeldäckare, där taket till stor del består av glas. Ja, inte hade det blivit några sånger från andra våningen, utan det hade i värsta fall kunnat leda till fler skadade eller dödsfall. Nu gick det bra, såtillvida att ingen kom till skada. Men man frågar sig hur det står till med säkerheten hos Trafikverket.

Utifrån de tillbud och olyckor som varit det senaste halvåret måste SJ sätta press på Trafikverket genom att kräva en ordenlig utredning av förra veckans missöden. SJ kan se till att tågen går i tid, att biljetterna är billiga och att det serveras god mat i restaurangvagnen, men utan hög säkerhet betyder det ingenting. Folk väljer tåget för att det är säkert att färdas med tåg. För snäva kostnadsramar, för stora krav på låga kostnader mm får inte påverka säkerheten negativt. Allt för mycket har hänt den senaste tiden vid arbeten inom banområden och nu måste krafttag till för att säkerheten ska sättas främst hos alla aktörer branschen.

Sedan kan man undra om det inte är dags för Trafikverket att stå för de merkostnader man orsakar för SJ när exempelvis en kontaktledningsbrygga rasar ned.

Det här inlägget postades i Arbetsmiljö, Lokförare. Bokmärk permalänken.